13 juli 2008
Livet är fullt av väntan. Grillbriketterna skall vitna tillräckligt mycket för att jag skall kunna lägga på ryggbiffarna, min högra ankel skall läka ihop tillräckligt för att bära mig en hel löprunda1 och snart — väldigt snart — är det semester. Det blir inte en sekund för tidigt.
Vårt andra barn skall komma när som helst. Fast egentligen skulle det redan kommit — på sätt och vis. Vi försökte skrämma ut det med en matinéföreställning av Mamma Mia, men utan framgång. Om det hade varit jag i magen hade jag tagit mig ut och kravlat därifrån så fort jag kunnat. Eller tills navelsträngen sagt stopp.
När logistiken kring förlossningen är över är får jag äntligen lov att köpa en iPhone. Det verkar på något sätt dumt att fiffla med en nytt abonnemang just nu. Telia påstår att de sålt slut på alla iPhones, så det blir nog till att rulla tummarna där också.
Att vänta, således. Inte min starka sida.
1Stefan skriver:
iPhone får verkligen vänta. Men, visst, någon gång i framtiden blir det väl ersättningen för min gamla telefon och iPod.
Jaså, du springer nu (eller snart då?). Det har blivit varannan dag numera (när jag kan) sedan i april. Det blir något av ett gift.
Marie och Anna tycks ha mer eller mindre samma datum; hon ska föda den 16 är tanken. Ska träffa henne i morgon; hoppas att hon inte väljer det tillfället att klämma ut mitt systerbarn.
Joakim skriver:
Jag hoppas syrran din slipper gå över tiden i alla fall. Det är en plåga man inte vill önska någon…
Jo, jag har varit en periodare de senaste åren — när det gäller löpning då. Det senaste halvåret har jag plågats av benhinneinflammationer och värk i ligament och muskelfästen. Det är ingen höjdare att springa på asfalt, men det är inte så mycket att välja på här i byn. Jag har tagit en paus sedan juni och försöker som sagt lära mig en ny teknik. Det börjar lossna, tror jag. Endorfiner är naturens gåva till mänskligheten.
3Christian D skriver:
Har du läst på The Science of Sport om POSE? Det verkar inte vara enbart positivt: ”For what happened is that of the twenty runners who were trained, more than half broke down with calf muscle injury, Achilles tendon strains and other injuries of the feet!”
Se http://www.sportsscientists.com/2007/09/running-technique-part-ii-scientific.html
Joakim skriver:
Christian D: Tusen tack för länken! Sidan innehåller en del av den mest matnyttiga information kring löpteknik jag någonsin sett. På det hela taget håller jag med om kritiken som riktas mot Pose — det är förpackningen och inte innehållet som är bekymret. Jag har även svårt att svälja den dogmatiska inställningen på Pose Tecs forum; ”Får du ont? Då gör du fel. Lär dig göra rätt.” Det hade varit klädsamt för dem att erkänna att tekniken kräver en lika lång inkörningsperiod som alla andra. Jag här tränat upp till varannan dag i snart två månader, men kan fortfarande inte springa längre än tjugo minuter utan att få besvärande stelhet i anklar och vader. Skönt att se att det inte måste betyda att jag gör fel.
Jag planerar att publicera några bloggtexter kring mina erfarenheter vad det lider.
Joakim Hertze är läkare och blivande psykiatriker, med särskilt intresse för tillstånd som drabbar hjärnans kognitiva förmågor. Här publicerar han sina alster och bloggar om saker som intresserar honom. En smula spretigt — som livet självt minsann. Läs mer…